15 januari

Tidigt pa sondagsmorgonen packade vi in oss i jeepenfor att aka de 16 timmarna mot Gran Sabana- ett jattelikt omrade som stracker sig ca30 000 kvadratkilometer.
Omradet gransar till Brasilien och Guyana och befolkningen har ar mestadels Pemonindianer.
Det finns mycket andlighet har och det mest heliga for dessa indianer ar tepuierna som hojer sig aver savannen som majestatiska berg.
En av dessa var vi dar for att bestiga- Roraima!
Roraima ar den storsta av dem och betyder "mother of all waters".

Efter manga timmar i den tranga jeepen samt overnattning pa ett camp kom vi fram till byn Kumarakapay, avven kallad San Fransisco.
En trevlig liten by dar alla bryr sig om sitt boende och har sma fina grasmattor utanfor sina farglada hus.

Under vara forsta dagar i Gran Sabana besokte och badade vi i en mangd vattenfall, underbart!
Lanskapet har ar helt fantastiskt.
Efter 6 dagar var vi redo for att gora var hittills tuffaste hike- namligen att vandra och klattra till toppen av Roraima. Ca 2800 m over havet.
I borjan hade vi otur i gruppen och flera av de andra drabbades av magsjukaevirus med feber och hemskheter och vi var osakra pa om alla skulle fixa vandringen.
Alla lyckades komma med aven om det var med nod och nappe.

pa den tredje dagen nadde vi slutligen toppen och det var en laskig och maktig kansla att se lanskapet som varit oraort i manga manga miljoner ar.
Fantastiska stenformationer sag man sa langt ogat nadde.
Roraima sags vara en av jordens aldsta platser da detta ar en kvarleva av tiden da sydamerika och afrika var en kontinent.

Val uppe hittade vi ett "hotell" i form av en grotta dar vi smallde upp vara talt och hade lager.

Vi gjorde utflykter pa toppen och besokte kristalldalen, jaccuzin dar vi ocksa badade o riktigt kallt vatten.
Efter tva dagar borjade nedstigningen och vandrade tillbaka i ca 2 dagar.
En skock trotta killar och tjejer kom fram till baslagret i Paraitepui dar vi vantade patt jeepen skulle komma och hamta oss.